De mindre lyckligt lottade

Bloggjounrnalistik är något som jag själv inte kan finna så givande med tanke på att bloggning är inget jag är så förtjust i. Och särkilt inte bloggjournalistik då eftersom jag väljer att läsa tidningen eller kolla på nyheterna. Men folk som är insatta i det här ämnet "bloggande" kan tycka att bloggjournalistik lyfter fram relevanta saker i vardagen som andra har inte har lyckats med att lyfta fram.

Till exempel då det här med fattigdomsbloggen med hon journalisten Jessica Ritzé som går ut på att hon ska leva som en socialbidragens norm med 3 680kr att leva för förutom hyran och räkningar. Somliga av dessa bloggläsarna finner det hon bloggar, som en viktig faktor om hur det verkligen ser ut och är att leva som en som lever socialbidrag. Andra finner hennes blogg som rent "skit", hycklande med tanke på att hon är en journalist och en bra sådan som antagligen tjänar en del deg. Att detta med fattigdomsbloggen känns fel för dem som verkligen lever så eftersom hon bara gör det på låtsas.

Jag kan tycka lite både och, att hon lyfter ju fram det hon vill. Att fler folk ska bli medvetna, särkilt de högreklasserna, om den verkligehet som existerar där ute om socialbidragarens liv. Att det lilla integritet man har kvar efter bidraget oftast stampas ner av öppna frågor om ens livsituation, om de vardagliga besöken ifall men har lyckats sparat undan pengar till något litet extra. Kollar efter dyra möbler, tv/datorer eller kylvaror som kan vara steget från socialbidrag till att leva på luft. Att man bara har något dyrt så uppmanas man att sälja det för att få pengar så att socialbidragen inte "behöver" skickas till en då.

Fel?

Sen att det hon gör är bara för att prova på det och få fram det budskapet, men i verkligheten är hon inte ens nära det liv hon försöker leva. Att det krävs en person som henne för att få fram det hela, att inte personer som verkligen lever så här betyder eller tas på allvar, för jag lovar, det finns personer som bloggar om hur deras situation är som fattig socialbidrags levare. Att det hela är ett hyckleri på högre nivå då man går ner för att prova på, men ifall man inte känner det passande eller det blir för jobbigt, så kan hon bara dra sig ur och leva sitt vanliga standard liv med några laxar mer om månaden. Att inte verkligen vara fast i denna situation utan bara provar på det, det kan få folk att bli upprörda.

Skit eller bra?